Som för många andra var dagen då min dotter föddes den bästa. Men den nästbästa dagen i mitt liv var för snart en månad sedan då jag stod brud i Vårdö kyrka! Vi hade passande nog valt temat Stormskärs Maja för bröllopet och med tanke på det så var Vårdö ett naturligt val. Klädkoden var traditionella kläder och efter lite klädbestyr och övertalan så kom de flesta iklädda riktigt fina gamla kläder, det var både folkdräkter och drängkläder. Vilket härligt gäng!

Men för att ta det hela från början. Jennika, min bästa vän sedan barnsben var min brudtärna. Hon hämtade på morgonen upp blombuketter i stan och kom med lunchsallader från Iwa som vi åt medans grannfrun Linda fixade våra frisyrer. Min mamma och Selma var också på plats och vi hade en så mysig och fnittrig stund tillsammans med bubbel dagen till ära. 

Att det regnade ute var det ingen som lade märke till. I rasande fart begav vi oss sedan mot Vårdö. Jag, min bror som skulle leda mig fram i kyrkan och Selma som skulle strö rosenblad slirade in på kyrkogården i sista sekund. Vi hann bara stiga ur bilen, så började kyrkklockorna ringa och dörrarna öppnades med ljudet av brudmarsch från Sund. 

Jag som hade varit så lugn hela tiden fick plötsligt hjärtklappning och det kändes som att känslorna verkligen for hit och dit och jag försökte bara hålla ihop. När jag kom fram till min finaste Johan och Gunnevi som var vår lugnande och komiska präst så var nervositeten som bortblåst och jag kunde verkligen njuta av resten av vigseln. Jag kände mig så vacker i min uppsydda svarta klänning med knypplad spets, inspirerad från bondbröllopen på 1800-talet. Därtill en krans istället för krona men i samma klassiska färger; rött och rosa. Selma sjöng högt i en av våra psalmer: Sommarpsalm från Åland. Den hade de tydligen lärt sig utantill i skolan vilket jag inte hade en aning om! Det var så fint att kunna titta på henne och Jennika i folkdräkt. Josefine Blomqvist uppträdde med en ny version av Stomskärs Maja med text. Så rörande! Och så fastnade ringen på fingret och vi glömde först bort pussen men vi läste så fint löftesorden till varandra i varje fall!

När vi kom ut kastades det socker och lyckan var total när all spänning släppt! Efter det åkte vi med en gammal bil mot Seffers hembyggdsgård där kaffe, tårta och bubbel väntade. 

När vi kom in möttes både vi och gästerna av fiolmusik. Det var Siv Ekström och Erik Lindholm som spelade i folkdräkt. Även personalen som serverade var tidsenligt klädda. Vi hade inte kunnat vara i någon mer passande lokal. Seffers hembygdsgård med anor från 1800-talet som är så välbevarat med sin vackra interiör. Det var så mysigt med långbord, levande ljus, fiolmusik och alla fina människor därtill. Tårtan hade Mia på Vårdö bakat och även den såg och smakade precis som vi önskat! 

Programmet bestod av brudskål, tårta och kaffe, tal, presentöppning och gruppbild. Bröllopsdansen på slutet var till Stormskärs Maja, en version i valstakt som min bror hade komponerat till oss! Den var så fin med inslag av sprak från en gammal radio, vågljud, fågelskri och skrattet av Selma när hon var liten. Jag var så i nuet när vi dansade, som att det bara var vi två där.

På kvällen åt vi middag på Kallas med de närmsta vännerna! Menyn och dekorationerna var även de inspirerade av temat. Kallas hade dukat upp i den delen som är en gammal hölada som enligt sägen faktiskt byggdes av den riktiga Stormskärs Majas son. Det hölls så många fina tal under dagen som jag aldrig kommer att glömma. Jag och Johan hade gjort en spellista med bakgrundsmusik under middagen. Det var svenska och åländska låtar, traditionella visor och andra stämningsfulla sånger. Efter middagen gick vi ut en stund och sedan drog vi loss några danser i rummet bredvid som gjorts om till dansgolv innan taxin kom för att ta oss ut till Simskäla färjfäste. 

Pricken över iet måste ändå ha varit när Bengt tog emot oss på Simskäla färjan iklädd en gammal sjömanskostym och Pommac att skåla med. Vilket härligt avslut på en helt fantastisk bröllopsdag som dessutom slutade med solsken! Jag själv var sedan kapten på färden vidare ut till Fiskeskär där vi spenderade bröllopsnatten. Jag kommer för alltid att minnas denna dag med glädje och tacksamhet. Allting blev precis så fint som vi hade önskat oss och nu är vi man och hustru, Johan och jag. Tack till alla som på ett eller annat sätt bidrog. 

Kramar från Linda Eriksson Gripenberg